Nu är det då år 2014 och jag är supertaggad för detta år! Jag fick en känsla som jag aldrig fått förr: nämligen en känsla om att det kommer bli ett superår för mej!
Igår var jag på bio med Sytte. Vi var och titta på Justin Bieber- Believe. Jag blev dels tvingad dit, men jag ville nog också se den. Det var premiär i Finland, så ni kan tänka er hurdan mängd flickor som var där. Jag blev nog också lite överraskad att det fanns så många pojkar också.
Jag har egentligen inget emot Justin, han är helt cool, men jag kan inte stå ut med hans fans! Om jag vore han så skulle jag bara skrika åt dom att dom ska lugna ner sig och bara vara normala. Så när filmen började så började såklart flickorna skrika som bara attan. det var först på kvällen dagen före jag insåg att dom kommer att skrika. Så dom skrek alltid nu och då, grät när det var något sorgligt mm. Man blev nog trött på det. (Jag sa till Sytte att om hon skriker så slår jag henne).
Filmen var helt bra och jag lärde känna honm bättre och se vad han har gjort under den senaste tiden. När jag kom hem fick jag samma känsla som när jag såg Never say Never för första gången. Då blev jag så inspirerad över honom och bestämde mig för att bli en skådis eller artist när jag blir äldre. Efter att jag fick känslan så kom en depression över mig. Jag insåg hur svårt det är att bli berömd och vilken tävlan det finns på den branchen. efter ett tag gick den bort men mina planer var hela tiden i baktankarna. Jag fick nya planer för framtiden. Men nu när jag så Believe så fick jag samma känslor igen och det är störande, för att det är som ett krig mellan mina framtidsdrömmar. Jag skulle inte orka tänka på det nu, när skolan börjar snart och en av de viktigaste halvåren börjar. Hoppas jag får klarhet, kanske inte nu, men i tid åtminstone. Det känns som om jag är den enda med sådana problem som jag har, har ni eller har ni haft kriser liknande som min?
Vitsi det är skönt att ha en blogg där man kan skriva vad man tänker på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar